En bekant har varit minst lite avvaktande inställd och häromdagen fick jag mig en tankeställare om att ge feedback. Det var då jag förstod att en sak som hon störde sig på var när hon på en tillställning för 5 (det står fem!) år sedan satt bredvid och råkade stöta till min stol med sin stol.

Jag hade uppenbarligen flyttat åt sidan när det hände och med ett ansiktsuttryck som hon uppenbarligen tolkade som någon form av återkoppling. Hursomhelst, det blev inte av för henne att ge feedback och ännu nu mer än fem år sedan så ligger det kvar som en störning. Jag minns inte ens händelsen.

Det fick mig att tänka på de organisationer jag varit ute i och upplevt konflikter där människor helt enkelt missat att ge feedback till varandra. Så många begångna ”oförrätter” som begravts i människor, kanske till och med utan att motparten vet att någon form av känsla uppstått.

Det kan vara lika stor brist på att ge berömmande kritik, så kallat ros. Ibland tar vi för givet att människor vet hur mycket vi uppskattar dem och det de ger och glömmer att ge feedback här också.